Höstvindarna blåser

Äntligen sover båda barnen. Jag sitter i köket och njuter av en kopp kaffe. Höstvindarna blåser ute och ibland tar de tag i huset och jag tror att huset ska lyfta. Idag har det regnat hela dagen. Jag går fortfarande i myskläder. Det tänker jag göra tills det är dags att göra i ordning mig inför buggen.

Idag är en tråkdag fast bara om man tänker på vädret. Jag planerar för november. Jag och syrran ska göra en novemberutmaning. Ska bli så kul att ha någon att träna emot. Hon har ont i ryggen och jag hoppas att hon klarar utmaningen.

Hmmm, belöning? Ja, jag funderar på det. Har inte hittat någon bra belöning, förutom att man får en snyggare kropp.

Så här ser novemberutmaningen ut:

  • 180 km ska avverkas
  • 600 st armhävningar, endast på tå.
  • 100 min plankan
  • 40 min jägarvila
  • 600 st dips
  • 4 styrketräningspass, dvs minst 30 min med endast styrkeövningar mhja gummiband eller liknande.
  • -3 kg på vågen

Utmaningen pågår under november. Är det någon mer som vill vara med? I så fall kommenterar ni detta inlägget och så håller jag koll på er *ler*

Men först är det dags att avsluta 6-veckorsutmaningen. På söndag ska jag göra maxtesten igen. Det ska bli intressant och se hur mycket bättre jag blivit. Jag är särskilt intresserad av hur långt jag hinner springa på 30 min. Det ska också bli intressant och se hur jag utvecklats i plankan och jägarvilan, då jag knappt klarade 20 sek i maxtesten.

Jag ska även göra maxtesten den 30 nov för att se om jag blivit ännu bättre. Jag ser verkligen framemot november. Skit vad jag ska träna =)

Hanna

Är det någon skillnad?

Den vänstra bilden är tagen på Mallorca 2007 och den högra är tagen idag. Samma kjol och samma linne (som f.ö. blivit väldigt missfärgat).

2007 hade vi inte upptäckt att jag producerar för lite sköldkörtelhormer, det syns nästan på halsen, eller hur? Kjolen är för stor nu och jag kunde ta på den utan att knäppa upp knappen.

Vad tycker ni? Är det någon skillnad?

Hanna

Viktresultat v.43

Startvikt: 78,6 kg
Start BMI: 29,8

Nuvarande vikt: 67,4 kg
Nuvarande BMI: 25,5
Veckans resultat: -0,5 kg
Totalt: -11,2 kg
Kvar till delmål 3: 2,4 kg

Målvikt: 57 kg
Mål BMI: 21,6

Det har varit en vecka med mycket träning och ganska bra mat. Jag känner att jag är på rätt väg och kan se slutet. Snart har jag nått delmål 3.

Hanna

Utvärdering av vecka 5

Grundutmaningarna

  • 1000 hoppOK
  • Ge minst en ärlig komplimang till någon i din omgivning varje dagdetta har jag helt glömt

Bonusutmaningarna

  • SockerfriTyvärr, jag började måndagen med ett ballerinakex, sen var det kört!
  • Affirmera (Jag är värd att äta hälsosamt) – OK
    Jag har väl inte börjat och avslutat dagen med affirmationen men jag har sagt den till mig själv flera gånger varje dag. Jag har varit lite låg ett tag så jag har motiverat mig genom att tänka att jag är värd att inte äta sockerrik mat.
  • Distanspass (Minst 20 kilometer under en och samma dag) – OK

6-veckorsutmaningarna

  • 150 km: 134% (200,84 km/150 km)
  • 30 pass: 93% (28/30)
  • Plankan: 130% (78 min/60 min)
  • Armhävningar: 85% (425 st/500 st)
  • Jägarvilan: 105% (21 min/20 min)
  • Intervallpass: 75% (3/4)
  • Strechning: 83% (5/6)

Nu är det bara en vecka kvar! Vad ska jag göra sen?

Hanna

Om att unna sig

När det händer tråkiga saker eller om jag känner sig allmänt nedstämd så kan det var lätta att känna att jag kan unna mig en liten godsak. Jag tänker då att jag minsann är värd att äta en kaka för jag har gått en promenad, fast jag är nedstämd. Men är jag då helt ärligt mot mig själv? Nej, det är jag inte. För en kaka för mig är helt förödande. En kaka för mig kan resultera i att jag äter upp allt annat som finns i huset. Efter min matorgie så får jag ångest och känner mig ännu mer deprimerad och nedstämd. Då händer det till och med att jag går och handlar något gott… jag har ju ändå fuskat så det är ju lika bra att fortsätta. Jag tänker att jag börjar om i morgon.

Sådär är det inte så mycket längre. Visst, det händer att jag tömmer skafferi och kylskåp allt som finns. Men, oftast så slutar det när Ulf kommer hem. Jag kan liksom inte hetsäta när han är hemma. En annan anledning är att jag tränar mycket mer nu och de dagar när jag har fuskat brukar jag avsluta med ett löppass. Det känns som om jag då stoppar fusket redan kvällen innan och när jag vaknar på morgonen så har jag redan börjat om. Svårt att förklara.

Källan till problemet är att jag har för mycket tid att tänka. Tänka på att det är tråkigt att leva hälsosamt. Det är tråkigt när jag går till Kyrkans Hus och till Öppna förskolan och bara dricker kaffe. Då känner jag att jag också vill (jag låter som ett barn) fika och äta goda kakor och mackor. En pepparkaka är jag väl värd? NEJ! Jag är värd massor men inte en pepparkaka. Jag är värd att äta hälsosamt och nyttigt. Jag är värd att må bra och fylla på min kropp med fin energi.

Här hemma är livet fullt av påfrestningar, pepparkaksburken står på bänken. Fikabrödet till svärföräldrarna är kvarlämnat. Om en stund får jag fikabesök. Jag kommer bjuda på pepparkakor och citronmuffins och frukt.

Livet består av utmaningar, min utmaning är att få tillbaka min kropp. Jag vill det mer än att äta kakor. Så positivt tänkande och en massa med vilja så borde det inte ta så lång tid, det är ju knappt 10 kg kvar.

Heja mig!

PS. Jag är värd att klara att leva ett hälsosamt liv med god mat och mycket motion! DS

Hanna

Senast inlägg på Insta