Alien cupcakes, tandhygienisten och förkylning

På morgonen hade jag tid hos tandhygienisten, ingen rolig historia. Jag har ganska mycket tandsten så det var ett rejält rensande. Så nu vet jag inte om jag är öm i munnen eller om jag har en begynnande förkylning. 

Men Inez har fått en förkylning med ont i halsen och huvudvärk. Men hon kämpar på och för att få henne att tänka på annat så har vi bakat idag. Det skulle blivit monster cupcakes men efter en miss på antalet ögon som 12 st monster behöver så blev det aliens istället.

Visst blev de fina, Isac har också dekorerat 6 st muffins.

Nu jobbar jag min sista kväll/natt och sedan har jag 8 dagar ledigt.Vi planerar för semestern men kan inte bestämma oss var vi vill åka.

Ha det nu så bra!

Tjingeling!

Hanna

Mysig söndag

image

Efter jag gått av mitt skift så åkte vi till Sandhem för att gå på marknad. Men det var en flopp. Vi gick igen marknaden på en halvtimme och bestämde oss för att åka till Falköping. Jag har läst om ett gårdscafé som skulle vara mysigt.
image

Vi åkte till Vilhelmros gårdscafé som ligger ca 500 m ifrån Stora Torget i Falköping. Otroligt fint med gamla ladugårdar och ett glashus. Koppar, tallrikar och glas var alla olika och nästan alla stolar udda. Pittoreskt! 
image

Jag åt en Raw Key Lime paj som var glutenfri och inte innehöll inget extra socker. Den var gjord av lime och avokado samt cashewnötter och dadlar. Supergod. Gubben smakade och sa att den smakade inte avokado. Kaffet fick vi i en lite kanna och mjölken lika så. Gubben och barnen åt kladdkaka med grädde. Den var också jättegod.
image

Där fanns även en butik men vackra saker och onödiga prylar. Så trevligt att strosa omkring och medan barnen lekte med en gunga njöt jag av gubbens sällskap. En romantisk plats fanns också, en pusshållplats. Den testade vi givetvis. 
image

Lunch hos svärisarna och sedan iväg på sista fotbollaträningen för Isac innan sommaruppehållet. 

Medan Uffe tvättar mustangen gjorde jag egen granola, som blev jättegod. Vi åt granolan till kvällsmat och kollade sedan på slutet av Dumma mej. Barnen somnade utmattade i våra knän. 

Vi kollade på Django Unchanged, bra film men jag var trött oxh gick och la mig.

God natt!

Hanna

Viktsnack

Idag på nyhetsmorgon pratade de om rädslor. Min stora rädsla är att lyckas gå ned i vikt. Låter konstigt, eller hur? Jag tror att om jag lyckas gå ned i vikt så vet jag inte vem jag är, eftersom jag har bantat och kämpat med vikten i över 20 år.

Jag började på Viktväktarna i januari 1996. Sedan dess har jag varit med många gånger, första och andra gången lyckades jag gå ned 10% av min vikt men de resterande gångerna var det bara typ 3 kg innan jag tröttnade och inte hade tålamod att fortsätta. Det slutade att jag gick upp det som jag gått ned och kanske nåt kilo extra.

Sen testade jag GI-metoden och gick väl ned några kilon. Men sen gick jag upp det igen när jag började äta ”vanligt” igen. Jag gick till en hälsocoach och betalade hutlösa pengar och ändå kunde jag inte gå ned i vikt. Däremot gick jag bättre självkänsla men då hennes filosofi bestod av frukt och grönsaker så vad det ohållbart för mig. Jag saknade kött, kyckling och räkor samt potatis (!). Hoppade av den livsstil, ibland saknar jag dock yogan.

För två år sen började jag med LCHF och då gick jag ned ca 8 kg. Sedan dess så har jag stått still i vikt, fast jag har testat att öka träningsmängden, minskat kaloriintaget (åt t.o.m. Herbalife i 6 mån) så uteblev resulraten.

I skrivande stund inser jag att har verkligen testat allt. Jag undrar också varför vikten är så viktig? Jag tror att jag jagar en känsla, en känsla av att duga och vara tillräckligt bra. Vad händer om jag går ned till 65 kg (min önskade målvikt) och jag inte är lycklig. Det är det jag menar med att jag är rädd för att lyckas. För var jag lycklig och tillräckligt bra när jag vägde 65 kg. Nej, jag jagade en annan siffra då, 57 kg tror jag det var.

Fyyyy, vad jag har slösat med tid på en oviktig sak som min vikt! Jag har tränat för att gå ned i vikt, jag har ätit (eller avstått) för att gå ned i vikt. Jag borde tränat för att jag vill bli starkare, snabbare eller för att må bra. Jag borde ätit för att få energi för att orka dagen. Jag borde avstå onyttigheter för att det får mig att må sämre inte för att det får mig att gå upp i vikt. Jag borde se maten som bränsle och ta hand om min underbara kropp.

Så hur programmerar jag om mig? Först och främst så måste jag vara nöjd med min nuvarande vikt och sedan jobba med självkänslan igen. Jag måste börja skriva i min Jag är bra bok. Det kommer inte att bli lätt men det är underbart med personlig utveckling. 

Å vad det känns skönt nu! Nu ska jag sätta på kaffe och väcka brukaren. Ha en skön dag i regnet! 

Tjingeling!

Hanna