Saknad

Å vad jag saknar att blogga men ändå inte… Jag funderar mycket på varför jag bloggade… för vem? Svaret är nog ändå för mig själv. Men ändå har jag svårt att ta upp bloggande igen. Vem skulle vilja läsa om mig? Tror att mitt självförtroende fått en lite törn.

En sak som jag velat skriva om ganska länge nu är saknaden efter en vän. Vännen försvann men så är det kanske… vänner kommer och går. Man har olika vänner för olika skeenden i livet. Denna vännen fanns länge i mitt liv och nu fattas hon mig…

Denna saknad har medfört funderingar… som vad gjorde jag för fel? Saknar hon mig? Varför var vi tvungna att gå åt var sitt håll? Kunde jag gjort något annorlunda? Jag tror inte det… om jag ska vara helt ärlig. Jag blev sårad och drog mig undan… skyddade mig själv mot fler situationer som kanske skulle såra mina känslor.

Hanna

Prokrastinera

Prokastinera är ett ord som jag stött på ganska många gånger och har blivit nyfiken på vad det innebär.

Vad är prokrastinera?

Enligt wikipedia:

Prokrastinering eller uppskjutarbeteende innebär inom kognitiv beteendeterapi (KBT) vanemässig och kontraproduktiv senareläggning, förhalning eller undvikande av planerade handlingar, beslut och arbetsuppgifter, trots vetskap om att det kan leda till negativa konsekvenser. Man substituerar medvetet viktiga aktiviteter med alternativa aktiviteter som kanske också måste göras men som har lägre prioritet, eller som inte alls bidrar till att man uppnår sina mål, exempelvis dagdrömmande eller datorsurfande på arbets- eller studietid. Prokrastinering inträffar ofta när ett val måste göras mellan en större uppgift och en mindre uppgift, eller när en uppgift upplevs som obehaglig, tråkig eller koncentrationskrävande. Vanliga problemområden är att fullfölja studier och författarskap, att hålla leveranstider i sitt arbete och att betala räkningar i tid.

Det gör ju jag! Jag inser att jag prokastinerar när jag har lite att göra. Jag skjuter upp lättare arbetsuppgifter och har svårt att hålla leveranstider. Att betala räkningar i tid är ett återkommande problem för mig, jag har löst det genom att ha autogiro och e-faktura på nästan allt. Men de som kommer med pappersfaktura, ja de hamnar sist i prioriteringen. Jag ligger i sängen och går bara inte upp, jag slösurfar och sedan blir vi så sena att vi måste stressa. *gahh*

Jag läser vidare på wiki:

Prokrastinering kan leda till bristande personlig produktivitet och stora problem att uppnå sina mål för såväl privatliv, studier som karriär. Beteendet påverkar allvarligt personens vardagliga liv och leder till psykologisk dysfunktion. En person som lider av detta kan drabbas av psykiskt lidande, skuldkänslor, bli stressad och känna ångest för att man inte tar sitt ansvar. Dessa känslor kan leda till ytterligare förhalning. Prokrastinering kan av omgivningen såväl som personen själv misstolkas som lättja och ansvarslöshet.

Oj oj, det stämmer ju på mig… är det prokrastinering jag gjort hela mitt liv! Hur ändrar jag på detta??

Inom kognitiv beteendeterapi observerar man vilka känslor och tankar som kan föranleda impulsen att fördröja, och tränar på att ändra tankemönstret kring det aktuella beteendet. Några exempel på steg att träna på är:

Do-it-now” – Så snart tillfälle ges, ge dig själv verbala instruktioner att omedelbart påbörja den planerade uppgiften. Träna på att säga “Nu!” till dig själv och att agera direkt. Det kan gälla att ta sig an nästa punkt i planeringslistan, att kliva upp omedelbart när väckarklockan ringer, eller att byta aktivitet när en timer ringer.

5 sekundersregeln – För att trigga dig till handling räkna ned, som NASA vid en raketuppskjutning, 5–4–3–2–1, inför att du ska göra något.
(Denna metod har jag testa ett par ggr men då jag inte vetat varför jag slösurfar i t.ex. sängen så har jag inte haft anledning att använda den så ofta, ändring på det =)

Värderingar – Att formulera högre mål och vad som är viktigt i livet för att uppnå långsiktig tillfredsställelse. Skriv ned vilka aktiviteter du vill prioritera, och varför.

Planering – Att bryta ned mål och stora aktiviteter i mindre aktiviteter, att prioritera dem baserat på hur viktiga de är snarare än hur brådskande de är, att identifiera deadlines, att planera in aktiviteterna i att-göra-listor och i sin kalender. I synnerhet bör första steget planeras. Planera i slutet av veckan vad som ska göras nästa vecka, på kvällen vad som ska göras dagen därpå, eller före en rast vad som ska göras efter rasten, och hur länge. Även pauser, helgledigt, semester och belönande aktiviteter kan planeras in.

Nu när jag äntligen förstått varför jag skjuter upp saker hela tiden, så är det väl bara att ta tag i det och försöka att förändra sig, eller?? Nja, så enkelt är det ju inte… men just nu känns livet mycket enklare då jag inser att det finns fler som jag och att för att komma ur en negativ spiral… JUST DO IT!

Hanna

Magiskt

God morgon!

Idag var det magiskt när jag körde till jobbet. Jag har så många gånger tänkt att jag ska ta med kameran när jag åker till jobbet. Det är så vackert när solen går upp men bommat varje gång.

Jag har börjat köra över Bottnaryd och vägen går jämte Stråken så när solen går upp och blir det dimma och trolskt i skogen. Idag vände jag och körde tillbaka. Stannade till vid en parkeringsplats med utsikt över sjön. Tog lite bilder med mobilen. Tänker att det borde bli ganska bra bilder ändå och det blev det.

Hanna

Hur har din helg varit?

Min har varit bra, det har var skönt med lite ledigt. I lördags röjde vi under huset, vi har torpagrund och när gubben flyttade in i huset 2004 så lämnade tidigare ägarna kvar bräder och bröte under huset. Vi har pratat om att slänga detta i åratal med det har alltid funnit andra saker att göra först. Så detta har prioriterats bort. Men elektrikern var hemma i förra veckan och då bestämde han och gubben att elen ifrån vår altan skulle dras under huset. Då behövde vi ta bort bröten så att han komma in och göra det. Skönt tycker jag för jag tycker det är så skönt att slänga saker, befriande liksom.

Det var jobbigt, min cykelskada (haha det låter som jag varit med i en riktig olycka!) gjorde sig påmind. Det var svårt att böja och sträcka sig men jag började böja benen istället och då gick det bättre. Jobbigt då jag tycker att efter fyra veckor borde jag varit återställd. Men nej, det är jag inte men det går åt rätt håll.

Medan vi röjde så var barnen med farmor på marknaden i Mullsjö, de köpte chokladtoppar… mums och nya fidgetspinners, som var rätt coola.

På eftermiddagen drog vi till Habo för att kolla in den nya grävmaskinen som svärfar köpt. Gubben var som ett barn i en sandlåda, han grävde jättelänge. Så nu har vi de rätta verktygen för att köra igång och fixa framsidan på huset. Jätteskönt tycker jag för den ser så skabbig ut. Det är ogräs i gången, fast det har varit så torrt i sommar så finns det gräs och ogräs i vår grusgång. Så det ska bort och istället, om jag får min vilja igenom, så ska vi ha plattor. Blir supernajs!

Igår så var det tråkigt väder så det var söndagslunk hela dagen. Barnen var iofs iväg och lekte med kompisar i ett par timmar. På eftermiddagen laddade vi in ett gamla spel till PS 3:n, Crash Bandicoot, en liten nostalgitripp för mig då jag i yngre ålder spelade detta med min dåvarande pojkvän. Jag och barnen hade kul ett par timmar.

Nu är det måndag igen och jag måste bara berätta att måndagsångesten som jag haft varje måndag i hur många år som helst. Jag kommer inte ens ihåg när jag inte hade måndagsångest. Men det är inte samma måndagsångest som andra har… inför jobbet… nej, jag har haft måndagsångest för att jag har “misskött” min mat och ätit sånt jag inte borde. Men det har jag inte idag. Jag iofs ätit godis och fika hela helgen men jag har ingen ångest… jag bantar ju inte längre… *ler* så jag har ju inte gjort något fel. Det är en sån underbar känsla. Nu kanske ni tänker att det har jag aldrig haft, då säger jag… vad glad jag är för din skull… men min måndagsångest har varit superjobbig och gjort mig ledsen när jag borde var superglad… jag får ju gå och jobba *haha*.

Däremot så har en längtan till att träna börjat att infinna sig. Mitt mål är att bara träna sånt som gör mig glad och som inte ger ångest. Det finns ett litet frö i mig som vill springar igen. Göteborgsvarvet, kanske eller Jönköping halvmara… men det är långt dit. Jag kan ju fortfarande inte ens gå runt sjön för varje steg gör ont i revbenen så kanske Blodomloppet och Vårruset är bra lopp att börja med. Någon mer som vill va med??

I början på september så börjar jag och gubben en buggkurs och det ska bli så kul, jag har iofs gått buggkurs innan men då fick jag lära mig ett annat grundsteg som inte används längre så gubben har haft lite svårt att föra mig. Men grundkurs är bra också då vi är lite ringrostiga både på turer och i konditionen. Jag längtar i alla fall, det ska blir så kul!

Nu är det snart dags för lunch, vad äter du till lunch idag?

Tjingeling på er!

Hanna

Snart är det höst

och regnet öser ner!

Tänk vad fort det går innan mitt tålamod på regnet har tagit slut. I natt vaknade jag av att det regnade mot fönstret och idag kändes det verkligen som hösten var på intåg. Jag hade jacka på mig för första gången sen i maj, tror jag. Det var knapp jag hittade den .*ler*

Idag har jag fint besök med mig på jobbet. Han studsade upp ur sängen och var ivrig för att komma iväg till mitt jobb. Nu sitter han jämte mig och myser med varm choklad och mobiltelefonen. Inez är hos farmor och de skulle baka bullar idag.

I helgen gjorde jag något som jag aldrig gjort tidigare. Jag gjorde plommonmarmelad. Jag gjorde även en plommonpaj och den slukade familjen i ett nafs. Så den var nog god. Det var marmeladen också, tre burkar blev det på 1 kg plommon.

Inför hösten har jag även inhandlat en ny aktivitetsklocka, jag gjorde som gubben brukar göra… jag blev intresserad efter att han köpt en ny Fitbit… så jag köpte en i söndags. Inte så avancerade som gubbens men den mäter pulsen, steg, sömn och mycket mycket mer. Jag satt hela kvällen igår och kollade statistik. Superroligt för en statistiknörd som jag *ler*. Snygg är den också. Det går att byta armband så att det påminner mer om en “vanlig” klocka. Jag är så nöjd.

Så nu behöver jag bara fundera ut hur min aktiva höst ska vara. Jag skulle vilja komma igång med löpningen igen men det är tungt just nu, känner fortfarande av i revbenen efter kraschen med cykeln. Men jag får väl komma igång att cykla igen, det går ganska bra. I söndags kunde jag faktiskt cykla på mountainbiken, innan har jag använt damcykeln, det går inte att cykla snabbt på den och jag gillar att cykla snabbt och bli flåsig.

Nähä, nu har jag tappat fokus från jobbet, dags att arbeta lite igen!

Hanna

Senast inlägg på Insta