Äntligen

nu ska jag vara lite ytlig. Jag vet att vikten är bara en siffra och att jag är fin som jag är… men allvarligt talat är det egentligen inte bara skitsnack. Jag är definitivt inte bekväm i min vikt eller i min kropp. Jag vill vara en förebild för mina barn så givetvis så snackar jag inte så här när de hör. En vacker dag så kanske de läser denna bloggen men då får jag förklara för dom.

Men om vi ska återgå till varför jag ville skriva av mig… Jag är såå lycklig att jag äntligen har gått ned under 80 kg-strecket.

Som jag har skrivit tidigare så tog jag tag i det… det gick lite trögt i början men det berodde nog mest på att jag inte var så speciellt motiverad, fast jag hade skrivit att botten var nådd så var nog inte botten nådd… I slutet på maj nådde jag botten! Jag vägde 87,1 kg! Ja, jag vet… Ett BMI på 32, enligt riktlinjer för BMI klassas detta som fetma. Så idag när jag ställde mig på vågen och den visade 79,9 kg (lägligt va!) så har jag gått ned 7,2 kg. Mitt BMI ÄR 29
och enligt riktlinjer för BMI klassas detta som övervikt. BMI är ett så statiskt mått men jag har inga jättestora muskler så BMI fungerar bra för mig.

Så hur gjorde jag då? Jo, jag gick med i matdagboken.se och sedan med i en grupp: Målvikten 2017, där rapporterar man upp och nedgångar samt sin vikt senast varje fredag. Det är lite som biggest loser, vi tävlar, fast på ett snällt sätt, vi peppar varandra och stöttar när det går dåligt. Jag är ju en sådan tävlingsmänniska så att hålla fokus på veckorna har blivit mycket enklare.

Sedan har jag gått över till att tänka lite innan jag äter och att inte äta mig så mätt! Jag äter fortfarande LCHF men försöker att ha sunt förnuft. Givetvis går det inte jättebra varje måltid men jag kämpar på.

Hanna

Botten är nådd!!

Detta inlägg kommer att bli väldig personligt!

Igår hände det som inte får hända. mina byxor sprack i baken. Det var när jag skulle kliva in i bilen som jag kände hur jeansen sprack bredvid sömmen. Jag trodde inte att jag hade såååå stor bak men tydligen är jag större än vad jag trott. Som tur var så hade jag en lång kofta som dolde missödet så vi kunder fortsätta med ärendena. Jag köpte också genast ett par nya jeans på i Lindex i Jönköping.

Jag trivs inte i min kropp men ändå är jag trött på att banta och hålla igen. Jag vill inte känna så här eller se ut så här. Jag vill vara hälsosam och motionera men jag är inte riktigt redo att göra jobbet.

Hur gör jag nu då?

Alla tidigare försök har misslyckats. Jag går ned ett tag men sedan faller jag tillbaka till gamla mönster och går upp igen. Så vad ska jag göra??? Jo, I Olgas grupp finns det en uppgift där man skulle gör sin egen kostplan. Jag gjorde den lite halvhjärtat. Jag ska göra den då jag mådde som bäst när jag var med i PT Online. Jag måste byta strategi! Att ge upp är inget alternativ.

Min personliga kostplan

Mat jag inte vill avstå

  • hamburgare
  • choklad/godis
  • vin
  • ostkaka
  • morgonmackan
  • efterrätt/fika

Mat som Hanna 2.0 äter

  • kyckling
  • tonfisk
  • lax
  • quinoa
  • bulgur
  • linser
  • bönor
  • avokado
  • ris
  • nötfärs
  • paprika
  • zucchini
  • blomkål
  • gurka
  • vitkål
  • majs
  • lök
  • potatis
  • torsk
  • räkor

Min akilleshäl är att jag gärna äter utan att tänka mig för och gärna när gubben lägger barnen. Då brukar jag vräka i mig mackor eller annat onyttigt, egentligen allt som finns i skåpen.

Min plan är att använda sunt förnuft och att stanna upp och inte gå på autopilot. Jag vill inte döva smärta med mat och jag vill äta normalstora portioner samt inte ta om.

Vad tror ni? Blir det succe? Ja, det tror jag.

Ha en underbar dag i solen!

Hanna

Viktsnack

Idag på nyhetsmorgon pratade de om rädslor. Min stora rädsla är att lyckas gå ned i vikt. Låter konstigt, eller hur? Jag tror att om jag lyckas gå ned i vikt så vet jag inte vem jag är, eftersom jag har bantat och kämpat med vikten i över 20 år.

Jag började på Viktväktarna i januari 1996. Sedan dess har jag varit med många gånger, första och andra gången lyckades jag gå ned 10% av min vikt men de resterande gångerna var det bara typ 3 kg innan jag tröttnade och inte hade tålamod att fortsätta. Det slutade att jag gick upp det som jag gått ned och kanske nåt kilo extra.

Sen testade jag GI-metoden och gick väl ned några kilon. Men sen gick jag upp det igen när jag började äta “vanligt” igen. Jag gick till en hälsocoach och betalade hutlösa pengar och ändå kunde jag inte gå ned i vikt. Däremot gick jag bättre självkänsla men då hennes filosofi bestod av frukt och grönsaker så vad det ohållbart för mig. Jag saknade kött, kyckling och räkor samt potatis (!). Hoppade av den livsstil, ibland saknar jag dock yogan.

För två år sen började jag med LCHF och då gick jag ned ca 8 kg. Sedan dess så har jag stått still i vikt, fast jag har testat att öka träningsmängden, minskat kaloriintaget (åt t.o.m. Herbalife i 6 mån) så uteblev resulraten.

I skrivande stund inser jag att har verkligen testat allt. Jag undrar också varför vikten är så viktig? Jag tror att jag jagar en känsla, en känsla av att duga och vara tillräckligt bra. Vad händer om jag går ned till 65 kg (min önskade målvikt) och jag inte är lycklig. Det är det jag menar med att jag är rädd för att lyckas. För var jag lycklig och tillräckligt bra när jag vägde 65 kg. Nej, jag jagade en annan siffra då, 57 kg tror jag det var.

Fyyyy, vad jag har slösat med tid på en oviktig sak som min vikt! Jag har tränat för att gå ned i vikt, jag har ätit (eller avstått) för att gå ned i vikt. Jag borde tränat för att jag vill bli starkare, snabbare eller för att må bra. Jag borde ätit för att få energi för att orka dagen. Jag borde avstå onyttigheter för att det får mig att må sämre inte för att det får mig att gå upp i vikt. Jag borde se maten som bränsle och ta hand om min underbara kropp.

Så hur programmerar jag om mig? Först och främst så måste jag vara nöjd med min nuvarande vikt och sedan jobba med självkänslan igen. Jag måste börja skriva i min Jag är bra bok. Det kommer inte att bli lätt men det är underbart med personlig utveckling. 

Å vad det känns skönt nu! Nu ska jag sätta på kaffe och väcka brukaren. Ha en skön dag i regnet! 

Tjingeling!

Hanna

Att gå ned i vikt

Att gå ned i vikt är svårt! Jag kämpar och kämpar! Vågen står still och efter ett tag så faller jag för frestelsen och äter godis/snacks eller överäter middag. Känslan är att det kvittar ju vad jag gör fettet och vikten försvinner inte! I dessa stunder börjar analysera, jag för mer statistik på kcal in och ut. Googlar efter svaret på frågan vad gör jag fel! Känslan om otillräcklighet växer. Jag börjar väga mig, mer och mer, oftare och oftare. Min våg är nog trasig, för min man kan tydligen äta vad som helst och INTE gå upp i vikt! Innan toalettbesök och efter! Förhoppningen om en stor viktminskning är hög!

I 10 dagar har jag tränat som en tok, jag har bokfört exakt vad jag ätit. INTE slutat på eftermiddagen och höftat middag/kvällsmat, utan varje glass och kaka har jag lagt in i appen. Jag hade en genomklappning i tisdags, men jag bokförde även den, 3400 kcal. Men det var ok, jag hade tränat två pass i tisdags. 

Igår var det dags för vägning på WLC, och jag hade gått upp 12 hg. Det var väntat och jag visste det. Det är vätska ifrån godiset jag åt i tisdags MEN ändå. Jag blir ledsen och jöll på att börja lipa. 

Som tur är så finns våra härliga coacher! Anna sa att jag fick scanna mig för att se om det hänt nåt på fett%. Jag scannade mig och resultstet var häppnadsväckande! (Nu låter jag som ett sponsrat inlägg på facebook) Här kommer detaljerna:

VIKT: 73,8 kg (+1,2 kg)
BMI: 27,1 (+0,4)
FETT: 33,3 % (-1,9 %)
VATTEN: 49,4 % (+1,5 %)
MUSKLER: 46,8 kg (+2,1 kg)
FYSISK GRADERING: 5 (+3)
BENMINERAL: 2,5 kg (+0,1)
VILOFÖRBRÄNNING: 1479 kcal (+55 kcal)
METABOLISK ÅLDER: 45 år (-4 år) !!!
BUKFETT: 5,5 (-0,5)

Dessa resultat är på en vecka! Jag scannade mig förra veckan och ovanstående är alltså vad som hänt!

Analysen säger därför: viktuppgången är vätska och muskler! Muskler väger mer än fett och om jag fortsätter såhär kommer vikten att minska. Om nu det är så viktigt! Jag har gått från överviktig till normalviktig, sett på fettprocent. Min fysiska gradering är jag nog mest stolt över! Min mått med måttband har ökat! Men bara över magen och det borde vara vätska/vatten!

Summan av kardemumman:

  1. Det är svårt att gå ned i vikt! Men det går!
  2. Underskatta inte träning, det händer så mycket innanför huden som inte syns.
  3. Släng vågen och sluta stressa över den siffran! (Jag jobbar på det)

Efter WCL igår ringde jag gubben och bad honom gömma vågen. Jag vågade knappt titta i lådan när jag kom hem och den var borta! Så idag, är första dagen på över ett år som jag inte har vägt mig! Kändes jättekonstigt men jag ska nog bli av med den fula ovanan!

Morgonträningen fortsätter fast det jobbigt att gå upp! Nu ska jag duscha!

Tjingeling!

Hanna

Bodyscanning nr 4

kroppsvågHur mår ni?? Jag mår toppen! Jag gjorde en ny bodyscanning idag och gissa om jag blev överraskad! Vilka fina resultat jag hade!

Som ni säkert vet så är jag med i en viktutmaning och varje vecka utses veckans Biggest Loser, och gissa vad?! Jag vann! Jag vann en hel låda bars, det kan behövas nu när det fikas extra mycket.

Här kommer mina resultat:

Vikt: 72,7 kg (- 2,0 kg) =>Tot 1,1 kg
BMI: 26,7 (-0,7) => Tot 0,4
Fett: 34,0 % (-1,8%) => Tot 3,0 %
Fett, kg: 24,0 kg (-2,0 kg) => Tot -2,6 kg
Vatten: 48,8 % (+1,3) Tot => +2,2 kg
Muskler: 45,5 kg (0) Tot => +1,4 kg
Fysisk gradering: 2 (0)
Benmineral: 2,4 kg (0)
Viloförbränning: 1445 kcal (-8 kcal) => Tot +29 kcal
Metabolisk ålder: 46 år (-5 år) => Tot -8 år !!!
Bukfett: 6,0 (-0,5) => Tot -0,5

Jag tycker att det roligaste resultatet är åldern. Jag är snart ner i min kroppsliga ålder, det känns bra och det känns även i kroppen. All strålning och cellgift har äntligen lämnar kroppen. Jag känner även att jag börjar blir återställd i knoppen. Huvudet hänger med, minnet är också på väg att bli bättre. Jag har en helt annan förståelse för min pappa (men det är en annan historia)

Jag har alltså gått ned 2,6 kg i fett och upp 1,4 kg i muskler. Det är värt att firas =) med att gå och lägga sig och läsa en bra bok!

Tjingeling på er!

Hanna