Dag 3 – Mina föräldrar

Min mamma heter Maria och min pappa heter Björn.

Mamma är en snäll, varm och omtänksam person. Tyvärr så kom mamma och jag inte överens när jag växte upp. Jag antar av vi var för lika och bråkade ganska ofta. Därför händer det att det går många veckor innan vi hörs. Men jag vet om att hon finns där ifall jag behöver henne. Som sagt så är mamma och jag väldigt lika, både till sinnet och till utseendet. När vi var små så jämförde mamma och jag bl.a. fötterna. Det var kul att se mammas fot var en större kopia av min egen.

Mamma hade det inte så lätt (ekonomiskt sätt) när jag och syrran växte upp. Jag kommer ihåg hur att hon aldrig köpte några kläder till sig själv. Jag minns hennes manchesterbyxor, hon hade flera par, som var så slitna att de inte längre såg ut som manchesterbyxor! Det är därför så skönt att se att hon och Stefhan har det bra idag, både på det ekonomiska och känslomässiga planet.

Min pappa är en barnkär, glad och skojig person. I och med skilsmässan så växte jag inte upp med pappa utan fick “bara” träffa honom varannan helg. Under denna tiden så jobbade pappa mycket. Han är delägare i ett plastföretag, tillsammans med sina syskon och föräldrar. När jag var liten tävlade min pappa även i folkrace och rallycross. Detta tillsammans med jobbet gjorde att även om vi hälsade på varannan helg så fick man inte mycket tid med pappa.

Idag är pappa pensionerad på halvtid och jobbet är inte det viktigaste i livet. Jag har därför lärt känna min pappa i vuxen ålder. Det bästa pappa vet är att leka med barnbarnen. Det är skönt att jag har fått denna möjligheten.

Jag har utöver min mamma och pappa även bonusföräldrar.

Min bonuspappa, Stefhan, han gjorde alla de där sakerna med oss som pappa inte kunde. Vi åkte pulka, spelade fotboll, bandy och volleyboll, lyssnade på killproblem o.s.v. Jag är tacksam över att mamma träffade honom och att syrran och jag fick en bonuspappa.

Min bonusmamma, A-M, hon betyder väldigt mycket för mig. Hon är inte bara min bonusmamma utan även min bästa kompis. Jag berättar allt för henne och jag mår jättedåligt när vi inte kan träffas.

Jaha, det var en kort version av mina föräldrar!

Nu ska jag gå och sov

Hanna

Dag 2 – Min första kärlek

Min första kärlek heter Magnus. Jag lärde känna honom när vi började 3:e klass. Han började i vår klass eftersom han fick gå om 3:an. Magnus och jag var de enda som bodde på Kråkeryd, ett nybyggt bostadsområde, så varje dag gick vi till skolan tillsammans och efter skolan lekte vi. Magnus är snäll och omtänksam. Jag var jättekär i honom. Magnus hade en granne (en jämnårig kille) som inte var så förtjust i att vi lekte. Han försökte dela på oss men vi var odelbara. =)

När vi började 4:an så började vi i en ny skola i vårt bostadsområde. Då fick vi nya klasskamrater och det fanns fler killkompisar för Magnus och fler tjejkompisar för mig. Vi frågade aldrig “chansen” på varandra, vi var väl för små. Men om vi frågar Magnus är jag kanske också hans första kärlek!

Undrar vad Magnus gör idag?

Hanna

Dag 1 – Mitt liv

Jag och min syster

Jag är född på Kvinnokliniken i Jönköping 1973. Jag föddes den 14 december, efter flera igångsättningsförsök. Min mamma gick 19 dagar över tiden, fast på den tiden hade de ju inte ultraljud som kunde beräkna barnets födelse. I mars 1975 föddes min lillasyster, Malin. När jag var 2-3 år skilde mamma och pappas sig.

Mamma, Malin och jag flyttade till en lägenhet i Jönköping och det är därifrån jag har mina första minnen. I början 1980-talet träffade mamma en ny man och min pappa en ny fru. I december 1982 fick min pappa och hans fru en pojk, min lillebror Henrik.

Mamma, Stefhan, Malin och jag flyttade till Habo i december 1981. Vi hade köpt ett stort nytt hus så Malin och jag fick var sitt rum. Efter ett par veckor flyttade mina kusiner till huset jämte vårt. 1984 flyttade även mina andra kusiner till samma bostadsområde. Så min bästis och kusin, Charlott, hamnade i samma klass som mig. Vi är ganska olika men vi var ändå bästa kompisar ända till vi började gymnasiet. Charlott och jag gjorde alla de där saker som barn i unga tonåren gör. Vi gick på bio, hyrde film och åt massor med godis. Vi skrattade på skolresor och drack saft tills vi inte fick ned mer. Det bästa med att ha sin kusin som bästis är att när vi träffas idag så skrattar vi precis lika mycket.

Jag gick Handels- & Kontorslinjen på Per Brahegymnasiet i Jönköping. Det var en stor omställning att börja gymnasiet i en annan stad. Under höstterminen på andra året träffade jag min första pojkvän. Vi förlovade oss efter ½ år men jag bröt upp efter ca 1 år. Han var ett par år äldre än mig och jag var bara 18 år. Jag flyttade hemifrån när jag fyllt 18 år. Jag flyttade till en 1:a utan dusch och med ett så litet kök att man fick backa ut. =) Jag älskade den lägenheten och tänker ofta på den.

Jag träffade min själfrände den 6 augusti 1992 i Hjo. Olika omständigheter gjorde att vi inte kunde vara tillsammans. Jag gick vidare och träffade en barndomskärlek, vi flyttade ihop. Han var väldigt sportintresserad och spelade också ishockey. Jag startade min korta men intensiva innebandykarriär. Jag spelade faktiskt några matcher i Div 1 för damer =)

Efter ett tag kände jag att jag behövde förändring. Jag valde mellan att skaffa barn eller börja studera. Jag valde att studera då killen jag bodde ihop med inte var redo att skaffa barn. Han gillade dock inte att jag utvecklades under min studietid. Han lämnade mig på nyårsafton 1998/1999. Efter ett par år på komvux så började jag dataingenjörsutbildningen på Ingenjörshögskolan och jag tog examen 2001. Högskoletiden är en av mina lyckligaste tider. Jag var mig själv och hade jätteroligt med mina klasskamrater. Jag träffade nya vänner och utvecklades till den personen jag är idag.

I febrauri 2002 började jag som supporttekniker på Bluerange Technologies AB. Det var ett litet företag med endast 5 killar. De behövde mig som styrde upp saker och ting! Jag trivdes jättebra och företaget växte, jag fick mer ansvarsområden. Jag fick möjligheten att designa hemsidor. Jag fastnade och allt eftersom företaget växte desto med uppdrag fick jag. Idag jobbar jag inte med support längre, jag är webbdesigner!

Åren tickar på… i augusti 2006 slutar jag röka. Det var det svåraste jag har gjort. Jag har gjort små försök innan men denna gången hade jag verkligen bestämt mig. Jag ville inte vara rökare! Sommaren 2007 bestämmer jag mig för att försöka bli en löpare. Jag tränar hela sommaren och springer Blodomloppet på 1:15 min. Jag var superstolt!

Under hösten träffar jag en kille som har 2 barn. Vi dejtar lite och jag får träffa hans barn. Jag inser då att jag är inte nöjd med livet. Jag måste ha en riktig förändring, jag vill ha familj och barn. Han ville dock inte ha fler barn så jag går vidare!

Januari 2008 träffar jag min självän igen, Ulf. Under alla dessa år har vi hållit kontakten, vi har försökt ett par gånger till men det har inte varit rätt tid. Vi bestämmer oss för att försöka en fjärde gång. Efter redan ett par månader bestämmer vi oss för att köra hela racet. Vi försöker bli gravida. Jag blir gravid på första försöket. I min mage växer vårt kärleksbarn.

Inez som nyfödd

Jag flyttar till Mullsjö i maj och i december föds vår underbara dotter, Inez. Jag är så lycklig och undrar hur jag ska kunna toppa detta. Våren kommer och jag börjar springa igen. Tyvärr så känns det som om jag springer i uppförsbacke. I juli gör jag ett graviditetstest, positivt! Vi ska har ett barn till! Vi blir så paffa. Vi trodde inte att allt skulle gå så lätt. Jag var ju ändå över 35 år. Beräknad födsel på bebis nr 2 är 13 januari.

I slutet på december börjar få sammandragningar som inte vill ge sig. Med jämna mellanrum har jag sammandragningar och tror att bebisen ska komma vilken dag som helst. Men ingen bebis, den 13 januari kommer och går, ingen bebis. Det känns som jag gått 2 veckor över tiden.

Isac

Den 14:e står jag i köket och känner hur jag inte kan stoppa ett par droppar som kommer i trosan. Jag ringer förlossningen och vi åker in för att konstatera att jag har vattenavgång. På kvällen den 14:e föds vårt andra mirakel, Isac.

Detta är mitt liv så här långt!

Hanna

30 dagars blogginlägg

Jag blev inspirerad att göra 30-dagars blogginlägg med fasta ämnen.

Dag 01Mitt liv
Dag 02Min första kärlek
Dag 03Mina föräldrar
Dag 04Det här åt jag i dag
Dag 05Vad är kärlek?
Dag 06Min dag
Dag 07Min bästa vän
Dag 08Ett ögonblick
Dag 09Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

Det första inlägget kommer om en stund!

Hanna

Senast inlägg på Insta

This error message is only visible to WordPress admins

Warning: The account for needs to be reconnected.
Due to Instagram platform changes on March 2, 2020, this Instagram account needs to be reconnected to allow the feed to continue updating. Reconnect on plugin Settings page